malle

Hej, hej.

Satte klockan på 04.45 igår eftersom jag skulle upp och jobba idag. Och upp kom jag. 5 över 5. Bussen går 5 över halv 5 så blev en rush. Jag klädde på mig fixade håret, tog med mig frukost och lunch. Och hoppade upp på cykeln ner på mot station. Tog bussen till jobbet, kom fram, åt frukost, kollade på tv och sen vare ba upp och jobba. Dagen flöt på bra, träffade en ny arbetskamrat, tuomas. Japp, han stavas så. Kneppt. Han var trevlig. Såg ingen kändis idag. Buhu, man blir lite bortskämd.
Men David träffade på Marcus Rosenberg inne på transit(taxfreen). Jag blev avundsjuk. Jag vill också se den otroligt snygge fotbollshunken. Men, men.. min dag kommer också någon gång. Hoppas jag.
Jag tog i alla fall bussen hem vid två och somnade på bussen, skönt! Och när jag kommer fram till stationen och ska låsa upp min cykel så är den BORTA! Och alla andra cyklar på det stället förutom typ 10 (det var typ 30-40 från början). Så jag var inte ens om den frustrationen. Men hörni, var inte oroliga det var inte min nyyya cykel eftersom min mamma hade sagt åt mig att inte ta den nya till stationen eftersom allt blir snott där typ.
Efter ett telefon samtal, flera stycken "asså jag pallar inte detta.." och "hur fan ska man hitta den i den här sörjan?" så ser vi kommun killarna som fortsätter flytta cyklar från det stället. Så vi frågan dom, som visar oss vart dom har ställt dem och givetvis hittar jag min cykel fort som fan. Mobbar de andra två människorna lite sen åker jag iväg.
Undra hur det gick för dem två. haha! Får se om jag träffar på dem imorgon så att jag kan fråga.

Btw, så har jag en sjujävla träningsvärk sen igår. Det går inte bra att jobba alltså. Och saken är den att den kommer vara ännu värre imorgon. Vi hörs då så kan jag komma med en update. Jag har träning även imorgon. Undra det ska gå.

Jag kom och tänka på en sak idag. Nu börjar de stora ångest momenten komma tillbaka som det varit underbart utan. Innebandyn kom nu. Japp, jag har ångest för att jag inte kommer prestera bra, att jag är sjukt jävla överskattad, att jag ska svika mina tränare och framförallt mig själv. Suuuuck.. pallar inte. Sen börjar det största momentet om en sisådär 3 veckor. Pust och stön!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag längtar tills nästa sommarlov. Sista två veckorna i skolan då man knappt går i skolan, då man köper sommarlovskortet, då sabina och jag (förhoppningsvis) befinner oss i Spanien. Och då jag bara har ett år kvar utan Gymnasiet. Det kommer bli en härlig tid.

Update a la mañana. ¡Buenas noches!