6de maj, 21:23
Tjänare, tjänare!
Dagens har spenderats *trummvirvel*... framför datorn. Ovanligt? neee.. inte om jag får säga det själv.
Jag har tittat på en sisådär 3-4 avsnitt av Heroes, fixat till bloggen, ätit mat, lekt med datorn allmänt, tankat ner step up, kollat på step up. Som är fullkomligt jävla cp underbar. Jag älskar dansfilmer. Denna måste vara en utav de bästa jag har sett. Kan också vara för att den otroligt jävla cp snygge(och dansande!) Channing Tatum är med. Men nu efter att jag laddat ner är min datorn jääävligt trög. Nästan så att jag ångrar det. Om den fortsätter vara trög, så ångrar jag det verkligen. Dessutom kommer min far lacka.
Nåja, nog om detta. Helgen. Ja, helgen. Fredagen har jag redan berättat om så jag kliver direkt in på lördagen. Efter att jag skivet inlägget. Hörde jag av mig till Sabina. Hon skulle få gäster, och hon skulle ringa mig vid 4. Och det gjorde hon. Men innan klockan han slå fyra hann jag titta på x antal avsnitt av heroes.
Sedan slog klockan 4. Då ringde hon, jag duschade gjorde mig i ordning, stack till ica, köpte läsk och födelsedagskort, sedan raka vägen hem till Sabina, där man roffade åt sig lite fika. "mums!" Gotttttt....
Hängde där ett tag, for sedan hem och åt. På vägen hem från sabina, har jag/vi nerförsbacke. Sabina får ett cp-ryck och börja cykla asfort, jag vill inte vara sämre så jag hänger på. När vi är precis i slutet av backen(500 meter från mitt hus) så ringer min pappa, och jag kommer på att jag ahr glömt läsken hos sabina. Och den skulle vi ha till maten hemma. Så trött som vi är tvingar jag både sabina och mig själv att cykla tillbaka hem till henne för att hämta den. Jag tvingade till och med sabina att springa upp och hämta den [(6)]. Jag kan säga att det gick inte lite fort hem, som det gick första gången vi cykla. Iallafall, hemma bjöds det på tacos. Jag tog en "pannkaka". Sedan hängde vi är, med våran trogna vän. Vi fick reda på att matilda skulle vara ensam hemma ikväll, så vi drog det. Sabina och jag, med våra cykla. Och lite dricka. Vi skulle köra igång med ölspelet men det tog ett tag, så rebecka hann komma. Men det gjorde absolut ingenting, hon hängde på lite. Vi tröttande. Det var inte alls lika taggat som på valborg men vad gjorde det. Jag hade trevligt iaf. Det har jag alltid när jag är med er. Sedan åkte jag hem och la mig i min otroligt underbart sköna säng, eller inte. Jag har vaknat 3-4 dagar i rad nu, med rygg och nack ont.
"Du har för många kuddar", säger mamma. Jag sover med 2 vanliga och en rund. Ska man sova utan kuddar eller? Då får man ju ännu ondare.
Du, du, du... Jag saknar dig. Vart har du tagit vägen? Du har förändrats, som fan. Jag saknar det gamla du. Du har blivit konstig. Egoistisk. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag försöker verkligen vara godhjärtad. Men jag är falsk, så falsk. Egentligen så förtjänar jag inte dig, men jag tänker så att du förtjänar egentligen inte mig heller så det jämt ut sig. "...malin, min malin..." Förut var det jag, nu är det hon. Du kanske inte tänker på det, men jag göre. Jag saknar det verkligen. Förra sommaren. Jag hade kul. Jag hade verkligen det, tack vare dig. Det är som om jag försöker hålla mig kvar, sliter och river, men du bara ruskar av mig. Och alla andra. Det är som om du inte vill ha oss längre, som om du har hittat nya oss. Så känns det i alla fall för mig, och jag tänker inte låtsas som att jag inte bryr mig, som att jag inte blir ledsen. För det blir jag. Jag hatar dig inte så mycket som det låter tror jag. Men jag kan bli så förbannat irriterad på ditt beetende. Och du ser inte ens att du har gjort fel. Du verkar inte ens fatta att det du gör inte är okej, att det du säger är korkat. Hjälp mig, hur ska jag ta mig ur denna knipa? Nu är det jag som är osäker, nu är det jag som inte vet hur jag vill ha det. Men jag ska försöka hålla i, tills det försvinner för ett tag. Jag ångrar allt samtidigt som jag ser hur dålig du är, samtidigt som jag tycker så hilma synd om mig. Egentligen skulle jag vilja att du sa samma sak om mig, så att jag inte skulle känna mig så falsk. Jag är falsk. Så jävla fucking cp falsk.
På tisdag är det första av två nationella prov i matte. Jag hoppas så innerligt att jag klarar mig! Men jag menar, jag har fått G på alla prov. Till och med VG på det sista(Jag är/var så jävla nöjd över det!) så rent logiskt så borde jag väl klara mig. Jag har räknat ett par tal på två gamla nationella prov, dom gick okej för min del. Jag fick i alla fall rätt svar(tror jag), men det är uträkningarna som oroar mig. Jag är fortfarande nere på åk 6 nivå med mina uträkningar. Jag skulle kunna få ut svaret, men uträkningen är för lätt, typ.. eller jag vet inte. Jag hoppas i alla fall att jag klarar mig. Då har jag inge mer matte på heeeeela ettan. Och på tal om att inte ha något ** på hela ettan. Så är det samma sak med engelskan. Imorgon har jag ju muntligt nationellt i engelska. Efter det har jag inge mer engelska på 2 veckor(ska göra ett arbete hemma) sen så träffas vi en gång, och har en muntlig redovisning sen har vi inge mer engelska heller! Wiho.
Det slog mig precis att om vi inte har någon mer engelska och matte på hela ettan har jag 3 timmars lunch på måndagar, sovmorgon till halv 1 på onsdagar och 3 timmars lunch på fredagar. Fyfan vad skönt säger jag bara! Jag MÅSTE(VILL, VILL, VILL) klara matte provet. Jag menar, jag har aldrig fått IG på ett matte prov förut. Varför skulle jag få det nu? Nu ljög jag, jag har fått det en gång och då missade jag med 1 poäng, så det känns inte riktigt som att det räknas. Nu tror jag att jag ska gå och lägga mig i sängen, kolla på tv, be till gud, och somna.
Btw, så har jag hört och sett att det inte blir nå vidare bra väder i veckan. Gör ingenting för min del. Eller jo!, jag ångar mig, det gör det visste. Jag har ju träningar, utomhus(!) då kanske det inte är så kul och köra fys i regn. Äh, skit samma. Jag klarar mig. Den här veckan ska jag inte har ångest för någonting jag ska bara gå dit(vart det nu är är, skola eller träning) och köra mitt race, sedan ska jag bara gå därifrån med huvudet högt.
Jag upptäckte precis att jag suttit här och skrivit i typ 40 minuter. Så jag måste nog gå nu. Måste låta datorn vila lite, även jag måste få lite sömn i mig. Det var väldigt skönt att skriva av sig lite. Tack för att ni lyssnar och läser!
God natt, hoppas ni mår bra.
Dagens har spenderats *trummvirvel*... framför datorn. Ovanligt? neee.. inte om jag får säga det själv.
Jag har tittat på en sisådär 3-4 avsnitt av Heroes, fixat till bloggen, ätit mat, lekt med datorn allmänt, tankat ner step up, kollat på step up. Som är fullkomligt jävla cp underbar. Jag älskar dansfilmer. Denna måste vara en utav de bästa jag har sett. Kan också vara för att den otroligt jävla cp snygge(och dansande!) Channing Tatum är med. Men nu efter att jag laddat ner är min datorn jääävligt trög. Nästan så att jag ångrar det. Om den fortsätter vara trög, så ångrar jag det verkligen. Dessutom kommer min far lacka.
Nåja, nog om detta. Helgen. Ja, helgen. Fredagen har jag redan berättat om så jag kliver direkt in på lördagen. Efter att jag skivet inlägget. Hörde jag av mig till Sabina. Hon skulle få gäster, och hon skulle ringa mig vid 4. Och det gjorde hon. Men innan klockan han slå fyra hann jag titta på x antal avsnitt av heroes.
Sedan slog klockan 4. Då ringde hon, jag duschade gjorde mig i ordning, stack till ica, köpte läsk och födelsedagskort, sedan raka vägen hem till Sabina, där man roffade åt sig lite fika. "mums!" Gotttttt....
Hängde där ett tag, for sedan hem och åt. På vägen hem från sabina, har jag/vi nerförsbacke. Sabina får ett cp-ryck och börja cykla asfort, jag vill inte vara sämre så jag hänger på. När vi är precis i slutet av backen(500 meter från mitt hus) så ringer min pappa, och jag kommer på att jag ahr glömt läsken hos sabina. Och den skulle vi ha till maten hemma. Så trött som vi är tvingar jag både sabina och mig själv att cykla tillbaka hem till henne för att hämta den. Jag tvingade till och med sabina att springa upp och hämta den [(6)]. Jag kan säga att det gick inte lite fort hem, som det gick första gången vi cykla. Iallafall, hemma bjöds det på tacos. Jag tog en "pannkaka". Sedan hängde vi är, med våran trogna vän. Vi fick reda på att matilda skulle vara ensam hemma ikväll, så vi drog det. Sabina och jag, med våra cykla. Och lite dricka. Vi skulle köra igång med ölspelet men det tog ett tag, så rebecka hann komma. Men det gjorde absolut ingenting, hon hängde på lite. Vi tröttande. Det var inte alls lika taggat som på valborg men vad gjorde det. Jag hade trevligt iaf. Det har jag alltid när jag är med er. Sedan åkte jag hem och la mig i min otroligt underbart sköna säng, eller inte. Jag har vaknat 3-4 dagar i rad nu, med rygg och nack ont.
"Du har för många kuddar", säger mamma. Jag sover med 2 vanliga och en rund. Ska man sova utan kuddar eller? Då får man ju ännu ondare.
Du, du, du... Jag saknar dig. Vart har du tagit vägen? Du har förändrats, som fan. Jag saknar det gamla du. Du har blivit konstig. Egoistisk. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Jag försöker verkligen vara godhjärtad. Men jag är falsk, så falsk. Egentligen så förtjänar jag inte dig, men jag tänker så att du förtjänar egentligen inte mig heller så det jämt ut sig. "...malin, min malin..." Förut var det jag, nu är det hon. Du kanske inte tänker på det, men jag göre. Jag saknar det verkligen. Förra sommaren. Jag hade kul. Jag hade verkligen det, tack vare dig. Det är som om jag försöker hålla mig kvar, sliter och river, men du bara ruskar av mig. Och alla andra. Det är som om du inte vill ha oss längre, som om du har hittat nya oss. Så känns det i alla fall för mig, och jag tänker inte låtsas som att jag inte bryr mig, som att jag inte blir ledsen. För det blir jag. Jag hatar dig inte så mycket som det låter tror jag. Men jag kan bli så förbannat irriterad på ditt beetende. Och du ser inte ens att du har gjort fel. Du verkar inte ens fatta att det du gör inte är okej, att det du säger är korkat. Hjälp mig, hur ska jag ta mig ur denna knipa? Nu är det jag som är osäker, nu är det jag som inte vet hur jag vill ha det. Men jag ska försöka hålla i, tills det försvinner för ett tag. Jag ångrar allt samtidigt som jag ser hur dålig du är, samtidigt som jag tycker så hilma synd om mig. Egentligen skulle jag vilja att du sa samma sak om mig, så att jag inte skulle känna mig så falsk. Jag är falsk. Så jävla fucking cp falsk.
På tisdag är det första av två nationella prov i matte. Jag hoppas så innerligt att jag klarar mig! Men jag menar, jag har fått G på alla prov. Till och med VG på det sista(Jag är/var så jävla nöjd över det!) så rent logiskt så borde jag väl klara mig. Jag har räknat ett par tal på två gamla nationella prov, dom gick okej för min del. Jag fick i alla fall rätt svar(tror jag), men det är uträkningarna som oroar mig. Jag är fortfarande nere på åk 6 nivå med mina uträkningar. Jag skulle kunna få ut svaret, men uträkningen är för lätt, typ.. eller jag vet inte. Jag hoppas i alla fall att jag klarar mig. Då har jag inge mer matte på heeeeela ettan. Och på tal om att inte ha något ** på hela ettan. Så är det samma sak med engelskan. Imorgon har jag ju muntligt nationellt i engelska. Efter det har jag inge mer engelska på 2 veckor(ska göra ett arbete hemma) sen så träffas vi en gång, och har en muntlig redovisning sen har vi inge mer engelska heller! Wiho.
Det slog mig precis att om vi inte har någon mer engelska och matte på hela ettan har jag 3 timmars lunch på måndagar, sovmorgon till halv 1 på onsdagar och 3 timmars lunch på fredagar. Fyfan vad skönt säger jag bara! Jag MÅSTE(VILL, VILL, VILL) klara matte provet. Jag menar, jag har aldrig fått IG på ett matte prov förut. Varför skulle jag få det nu? Nu ljög jag, jag har fått det en gång och då missade jag med 1 poäng, så det känns inte riktigt som att det räknas. Nu tror jag att jag ska gå och lägga mig i sängen, kolla på tv, be till gud, och somna.
Btw, så har jag hört och sett att det inte blir nå vidare bra väder i veckan. Gör ingenting för min del. Eller jo!, jag ångar mig, det gör det visste. Jag har ju träningar, utomhus(!) då kanske det inte är så kul och köra fys i regn. Äh, skit samma. Jag klarar mig. Den här veckan ska jag inte har ångest för någonting jag ska bara gå dit(vart det nu är är, skola eller träning) och köra mitt race, sedan ska jag bara gå därifrån med huvudet högt.
Jag upptäckte precis att jag suttit här och skrivit i typ 40 minuter. Så jag måste nog gå nu. Måste låta datorn vila lite, även jag måste få lite sömn i mig. Det var väldigt skönt att skriva av sig lite. Tack för att ni lyssnar och läser!
God natt, hoppas ni mår bra.
Kommentarer
Trackback
