Stress, SM-kval och sjukdom - Ser ni sammanhanget?
Hallå!
Jag känner mig som en värdelös bloggare och är troligen det också. Men allt är så fucking jävla stressigt. Jag känner ingen ork att ta itu med det stressiga heller. Väskan från Spain ligger fortfarande ouppackad mitt på golvet i mitt rum, tillsammans med min toolbag full med smutstvätt. det ligger även kläder, smutsiga som rena, slängda lite överallt.
Mitt stökiga rum är den minsta stressfaktorn. Jag har, som tidigare skrivits, två prov denna vecka. Och jag har ingen koll på vad som väntar på psykologi provet. Bläh. Engelska provet har jag i alla fall lite koll på. Men psykologin kan ta sig. Det faktum att jag inte har vilja eller orken att ta tag i pluggantet är dett faktum med negativ inverkan. Fast, jag har iofs bestämt mig att att städa upp mitt rum, sätta på en film, ta böckerna och sätta mig i sängen framför tvn för att plugga lite. Visst, hur seriöst låter det? Men jag får faktiskt saker uträttade där. Vare sig ni tror det eller inte.
Ett inlägg där jag drar igenom Spanien-resa får kommer senare. Kanske inte ens under denna vecka. Men jag vet inte om det har framgått i något av de andra inläggen jag skrivit, jag har i alla fall befunnit mig i Dalarna under helgen för att spela SM-kval. Vi hade ingen press. Vi kände ingen press från första stund. Men när vi vann mot div1 laget Gävle, satt vi alla på våra höga hästar och trodde vi skulle plocka de andra lagen med ett lill-finger. Jaa.. riktigt så lätt var det ju inte. Faktum är att vi gjorde 5,5 dåliga minuter under helga helgen och dessa 5,5 minuter kom att kosta oss Slutspels-platsen.
Det som är mest jobbigt är att vi VAR BÄTTRE. Jag har aldrig sett oss spela så grymt. Jag har aldrig sett oss ha så många många självklara målchanser. Jag har aldrig sett en SÅ bra målvakt. All heder åt KAIS Mora, men ni hade inte varit där ni är nu utan eran målis.
Mina föräldrar som har kungligt imunförsvar (... har haft iaf) har åkt på en sjukdom som heter duga. De tror att de dragit på sig nå skit från Spanien. Jag äter inte samma (äckliga) mat som dem så därför är inte jag sjuk. De har feber, frossa, diarré och magont. Och när jag researcha lite på nätet insåg jag att det mycket väl kan vara Salmonella. Vilket betyder att dessa symtom kommer att hålla i sig i 1-2 veckor till. Och de kommer bära på smittan i upp till 4 veckor. Och mamma som jobbar med äldre kanske inte får komma till jobbet på ett tag. Dessa är då mina spekulationer och mina föräldrar vet inget om dessa så vänligen ta dom inte på största möjluga allvar. Men faktan som ligger i detta avsnitt är sanning.
Nu så känner jag för att avrunda. Jag ska ta tag i detta bombnedslag. Hejdå folket!
Jag känner mig som en värdelös bloggare och är troligen det också. Men allt är så fucking jävla stressigt. Jag känner ingen ork att ta itu med det stressiga heller. Väskan från Spain ligger fortfarande ouppackad mitt på golvet i mitt rum, tillsammans med min toolbag full med smutstvätt. det ligger även kläder, smutsiga som rena, slängda lite överallt.
Mitt stökiga rum är den minsta stressfaktorn. Jag har, som tidigare skrivits, två prov denna vecka. Och jag har ingen koll på vad som väntar på psykologi provet. Bläh. Engelska provet har jag i alla fall lite koll på. Men psykologin kan ta sig. Det faktum att jag inte har vilja eller orken att ta tag i pluggantet är dett faktum med negativ inverkan. Fast, jag har iofs bestämt mig att att städa upp mitt rum, sätta på en film, ta böckerna och sätta mig i sängen framför tvn för att plugga lite. Visst, hur seriöst låter det? Men jag får faktiskt saker uträttade där. Vare sig ni tror det eller inte.
Ett inlägg där jag drar igenom Spanien-resa får kommer senare. Kanske inte ens under denna vecka. Men jag vet inte om det har framgått i något av de andra inläggen jag skrivit, jag har i alla fall befunnit mig i Dalarna under helgen för att spela SM-kval. Vi hade ingen press. Vi kände ingen press från första stund. Men när vi vann mot div1 laget Gävle, satt vi alla på våra höga hästar och trodde vi skulle plocka de andra lagen med ett lill-finger. Jaa.. riktigt så lätt var det ju inte. Faktum är att vi gjorde 5,5 dåliga minuter under helga helgen och dessa 5,5 minuter kom att kosta oss Slutspels-platsen.
Det som är mest jobbigt är att vi VAR BÄTTRE. Jag har aldrig sett oss spela så grymt. Jag har aldrig sett oss ha så många många självklara målchanser. Jag har aldrig sett en SÅ bra målvakt. All heder åt KAIS Mora, men ni hade inte varit där ni är nu utan eran målis.
Mina föräldrar som har kungligt imunförsvar (... har haft iaf) har åkt på en sjukdom som heter duga. De tror att de dragit på sig nå skit från Spanien. Jag äter inte samma (äckliga) mat som dem så därför är inte jag sjuk. De har feber, frossa, diarré och magont. Och när jag researcha lite på nätet insåg jag att det mycket väl kan vara Salmonella. Vilket betyder att dessa symtom kommer att hålla i sig i 1-2 veckor till. Och de kommer bära på smittan i upp till 4 veckor. Och mamma som jobbar med äldre kanske inte får komma till jobbet på ett tag. Dessa är då mina spekulationer och mina föräldrar vet inget om dessa så vänligen ta dom inte på största möjluga allvar. Men faktan som ligger i detta avsnitt är sanning.
Nu så känner jag för att avrunda. Jag ska ta tag i detta bombnedslag. Hejdå folket!
Kommentarer
Trackback
