malle

Var ut på en promenad nu på kvällningen. Jag drog på mig mina tjocka vinterkängor och gav mig ut. Drog mig ända upp mot gamlishallen ner genom gamlis, fortsatte genom nyby. Gick sedan ner mot löten, träffade sabina, drog igenom löten och sedan upp mot nya E4an igen. Sedan fick det vara nog.
Trippen tog runt 2-2,5 timme. Jag fick gott om tid att tänka. Tänka på allt möjligt. Men tankarna gick nästan bara åt ett håll. Livet är så hårt ibland. Det ställer ett ultimatum. Känslorna och hjärnan säger inte samma sak. Och där i mellan kommer jag i kläm. Här om dagen dök en gammal känsla upp på besök. Den där ångestkänslan som bara kommer vid vissa enstaka tillfällen då man känner hur mycket man skäms och gjorde fel. Det är så skönt att den inte besöker mig lite ofta längre. Men när den väl kommer då är det som värst. Då vill man sjunka genom jorden.


Imorgon har jag då mina 3 praktiska träningar, + en mer teoretisk träning med våra små tjejer. På den måste jag och Amanda upp en lite allvarligare sak med tjejerna. En mindre rolig, men väldigt viktig. Ni kanske förstår? De är 13-14 år och precis kommit in i puberteten. Ni kanske själva kommer ihåg hur det var.
Amanda och jag ska även hålla i en träning under lagidrottstiden också. Det känns inte bra. Jag känner mig helt oförberedd men jag vet inte riktigt hur ska jag kunna förbereda mig heller. Jag har planerat att vara uppe sent idag. Så det gör inget om jag somnar efter 12. Gah! Jag hatar ångest. Jag kommer vara så glad när klockan är efter 4 imorgon.

Visst får ni också era städ-ryck? Då ni bara hatar hur smutsigt det är överallt och det ni vill helst av allt är att dra fram damsugaren och städa. Ja. Jag har fått mitt nu. Jag har haft hela dagen på mig. Jag har suttit och tänkt på hur mycket jag verkligen måste städa, men inte gjort något åt det. Nu när jag började titta igenom packningen inför morgondagen insåg jag verkligen hur smutsigt mitt rum är. Jag har säkert inte damsugit på hela Januari. Om inte mamma har gjort det. Nu när den tanken slog mig så har jag nog aldrig damsugit i mitt nya rum. Jag har en mamma som är rar nog och gör det åt mig. Det är nog för att hon inte står ut med hur det ser ut och jag bryr mig inte. Men nu har jag fått ett ryck och inte fan kan man ta fram damsugaren nu heller. I det här huset hör man ju förfan om någon kissar.

Nu ska jag nog... jag vet inte. Inte lägga mig i alla fall. Jag vill inte att det ska bli imorgon. Hej!