My wonderful little place
Alltså, jag får typ abstinens. Efter spanien. Idag hare varit en sån där dag, en sån där dag då man bara "åh, okej 4 månader, 2 timmar och 35 minuter kvar till spanien". Och ba," åh, sån där sak finns i spanien".
Allt förknippas med det där jääääävla stället. Helt sinnessjukt. Dessutom har vi verkligen allt fixat. Allllllltttt.... Vi ska verkligen åka. Det finns liksom inget som kan stå i vår väg. Jo, en sak men det kanske inte ens inträffar så den skiter vi i att tala om(KK, you know).
Jag saknar till och med donken och BK där nere fast det inte ens var något speciellt. Jag saknar att bara kunna dra på sig ett par shorts, linne, bulle på huvet och solbrillor så var man fit for fight för marknaden. Där jag bara gick runt och tittade. Tjyvlyssnade på folk. Svettades så jag höll på att dööööö.. men det är så spanien att göra så. I år kommer vi sitta ute på våran skitstora balkong och käka mat. Makaroner och köttbullar. Skinksås. Kyckling. Fan va mysigt. Dricka något glas vin efter maten och sedan gå och sätta sig på en bar. De tråkiga i år är att det inte är något internationellt fotbollsmästerskap som de varit de tidigare åren jag varit där, då kan man liksom kolla på TV samtidigt och fatta vad som händer men jag antar att vi får överleva. Det är säkert några La Liga-matcher vi kan titta på. Sweet. Jag känner att orden inte riktigt gör stället rättvisa. Men jag kommer fortsätta skriva om min resa. Inlägg efter inlägg, för jag har en känsla av att just den här resan kommer vara livsavgörande för oss som åker. Vi kommer liksom få tiden vi behöver för att tänka. Tänka på vad som komma skall. Ladda batterierna och bestämma oss.
Aja, klockan börjar bli mycket. Men jag fick en sån blogg-motivation av Sabinas inlägg om min blogg så jag kunde inte lämna datorn utan att printa ner ett inlägg till om vår gemensamma längtan. Spanien. Adios och Buenos Noches.
Allt förknippas med det där jääääävla stället. Helt sinnessjukt. Dessutom har vi verkligen allt fixat. Allllllltttt.... Vi ska verkligen åka. Det finns liksom inget som kan stå i vår väg. Jo, en sak men det kanske inte ens inträffar så den skiter vi i att tala om(KK, you know).
Jag saknar till och med donken och BK där nere fast det inte ens var något speciellt. Jag saknar att bara kunna dra på sig ett par shorts, linne, bulle på huvet och solbrillor så var man fit for fight för marknaden. Där jag bara gick runt och tittade. Tjyvlyssnade på folk. Svettades så jag höll på att dööööö.. men det är så spanien att göra så. I år kommer vi sitta ute på våran skitstora balkong och käka mat. Makaroner och köttbullar. Skinksås. Kyckling. Fan va mysigt. Dricka något glas vin efter maten och sedan gå och sätta sig på en bar. De tråkiga i år är att det inte är något internationellt fotbollsmästerskap som de varit de tidigare åren jag varit där, då kan man liksom kolla på TV samtidigt och fatta vad som händer men jag antar att vi får överleva. Det är säkert några La Liga-matcher vi kan titta på. Sweet. Jag känner att orden inte riktigt gör stället rättvisa. Men jag kommer fortsätta skriva om min resa. Inlägg efter inlägg, för jag har en känsla av att just den här resan kommer vara livsavgörande för oss som åker. Vi kommer liksom få tiden vi behöver för att tänka. Tänka på vad som komma skall. Ladda batterierna och bestämma oss.
Aja, klockan börjar bli mycket. Men jag fick en sån blogg-motivation av Sabinas inlägg om min blogg så jag kunde inte lämna datorn utan att printa ner ett inlägg till om vår gemensamma längtan. Spanien. Adios och Buenos Noches.
Kommentarer
Trackback
