thiiiiird

Hej, mina vänner. För jag antar att det bara är sådana som läser min blogg. Absolut inte fel med det, bara kul.
Dagen har varit skön. Den var varit mys.

Efter att vi fixat sabinas sommarlovskort, kikade vi lite på åhléns. Jag impulsköpte en sjal som inte alls var nödvändig på något sätt eller vis, men jag fick ju som sagt en stark impuls som sade att jag var tvungen att köpa den, så jag gjorde det. 99 kr på rea. Den var lite vit svart rutig. Kastar in en bild på den sen.

Efter att jag köpt mig min sjal och sabina sin tunika/klänning drog vi ner på hemköp. Jag skulle handla.
Eftersom mina pears inte befinner sig i uppsala för tillfället så är det jag som sköter hemmet. Fast än min bror är 20 år och snart ska flytta hemifrån(:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D:D!), så är det JAG (lilla systern, nästan exakt 3 år och 5 månader yngre!) som får sköta hushållsarbetet.
   Jag köpte i alla fall, 3 liter mjölk och ett paket Roast n' Toast som inte jag ätit på länge. Sabina kastade även ner en Magnum Double eftersom jag var skyldig henne en tjuga, men nu så, nu är vi kvitt.
Därefter åkte vi hem. Väl hemma stressade jag ihop lite makaronisar (fullkorn 4lajf!). Till dom värmde jag kyckling som ligger i en as-god sås, som bara min farmor kan göra. Det käkade jag på 5 min. Sedan var det bara att kasta sig iväg på cykeln, för att möta Teres och Sabina. Vi rullade iväg mot Gränby Centrum, i hård motvind, ska ni veta. Vi fick kämpa. Men vi kom fram och lyckades även parkera cyklarna. Vi begav oss mot busshållplatsen.
Vi kollade på klockan, 17.51. För en minut sen gick den ifrån stan. Och ni som bor i uppsala, vet att inte tar alls för lång tid att ta sig från stan till gränby centrum om man har tur med rödlysena. Så vi jallade lite. När vi komm under bron påpekar Sabina att vi inte kommer se om bussen kommer. Jag föreslår en rush. Sagt och gjort. Men vi insåg sen att vi kunde ha krupit i tunneln för bussen kom inte än på ett tag.
Men när väl bussen kom, så kliver vi på. Sätter oss ner pretty långt bak. Och det första sabina gör är att slå huvet i taket över sätena. "haha!, idiot. Du får väl se dig för." Jag fick sitta själv... Det är min grej. Vi lyssnade lite music och jag läste bok. Jenny S. Jag har visserligen bara läst ca 50 sidor, men jag kan säga att den verkar grymt, jävla, cp-bra. Vi klev av redan i Östhammar, eftersom det skulle ta oss en halvtimme till att åka till öregrund, och Teres skulle upp tidigt nästa dag och jobba, så om vi klev av där, skulle vi kunna njuta av lant-livet lite längre. Denna gång var det min tur att slå i huvet. Hehe, det var jäääävligt lågt i takt. I feel for you, långisar.
När vi klivit av bussen, gick vi raka vägen (bokstavligt) ner till ica. Köpte lite fetto saker, fortsatte ner mot "beachen". Där satte vi oss och goffade. Vi hade med oss en kamera, så vi språde även. Efter goffning, och spårning så tröttnade vi lite och tog en tidigare buss hem.

Nu känner jag att mina ögonlock hänger, och att jag spärrar upp ögonen för att inte låta dom falla. Ögonlocken alltså, inte ögonen.

Måste bara berätta en kuslig sak som hände igår. När vi åker hem från gungan så ringer min mobil, ett nummer jag inte känner igen, men de ringer bara en signal och jag hinner inte svara. Så jag ringer upp, inte svar. Jag ringer igen, svar. Då är det en äldre man runt 50 som svarar.
G = Gubben   J = Jag
G till någon i bakgrunden: Ja, men jag måste ju se vem det är som ringer.
G till mig: Ja, hallå?
J: Hej, vem är det?
G: Vem är du?
J: Vem är du själv? Detta nummer ringde mig nyss, och jag vill veta vem det är.
G: Nej, ingen har ringt dig.
J: Jo, detta nummer.
G: Det är omöjligt, eftersom jag snodden där här mobilen för 20 minuter sen.
J: Jaha, men det här numret ringde mig för typ 3 min sen.
G: Jaha, men det här var ändå en jävla skit mobil. Jag tror jag ska slänga den i buskarna.
J: Ja, gör det, du.
G: Ja, det ska jag göra.
J: Okej, hejdå.
G: Hejdå.

Hel-skumt samtal. Ännu skummare gubbe. Sökte efter nummret på Eniro, men det var en K-kort och fanns inte med. Torsk. Men as-läbbigt. Var lite skraj sen när jag skulle sova. Men jag var i alla fall inte ensam, det var skönt.

Långt inlägg det här. Snälla, ni. Ha överseende med stavningsfel och små misstag för mina fingrar har varit oss relationsrådgivaren, tillsammans med tangentbordet och efter de mötena brukar det alltid vara lite spännt mellan fingrarna och tangentbordet. Ha även överseende med min sjukt dåliga humör. Eller i alla fall med att vi inte har samma humor.

Good night, my lovely  you.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0