När man talar om händelserna...

Igår när vi har hemma hos Sabina satt vi bara och softa järnet. Snackade en jävla massa skit också. Vi kom in på ämnen som spöken, övernaturliga saker, våldtäckter och överfall. Det är så att vårat bostadsområde, Löten, delas utav en stor "skog" vid namn von Barska häcken. Där händer det otäcka saker var och varannan helg. Sist var det ett våldtäcksförsök där förövaren till och med hade försökt strypa offret. Fyy. Jag tar ofta en omväg för att slippa åka igenom den ensam.
Men så igår vid 1 tiden så skulle jag följa med Antonija och Rebecka till bussen. Där hade jag lite tur. De gick ingen natt buss vid linjen som går precis utan för sabina så de fick gå till andra sidan området. Min sida. Så jag fick sällskap en bra bit.
När vi börjat gå ger jag förslaget att vi kanske kan gå genom Ferlingatorna så slipper vi gå i genom barska häcken där den är som farligast.Och om det nu skulle hända något så skulle jag ha nära till min bror och springa och hämta hjälp. Sagt och gjort. Fick en skön nattpromenad och frisk luft. Hemfärden blev i alla fall friskfri. Jag kom hem lugnt och det gjorde även de andra damerna.
Men så imorse när pappa var ute och tränade så hade han sprunigt i genom barska och då hade det varit flera polisbilar där och poliser som var ute och sökte med hundar i häcken. När han sprang samma väg hem sen hade det varit uppe vid parkeringen mellan ferlingatorna och hängt utanför någon lägenhet. Och det var precis där vi hade gått! precis, precis, precis där. Så jävla scary. Men vi klarade oss. Vi vet ännu inte vad som hade hänt men det kanske framgår i morgondagens tidning.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0