allt är som vanligt...

Hallå, hallå.

Skolan var som vanligt. Allting var som vanligt. Verkligen.
Du var också som vanligt. Lika utfrysande som vanligt. Du gör allt så uppenbart. Det hade varit en annan sak som du verkligen försökte att inte göra så men du vill ju. Du vill ju göra mig glömd. Du vill inte att jag ska vara där, inte att jag ska existera. Fattar inte vad problemet är. Du är ju sjuk. Jag bryr mig som fan, och nu känner jag av att du är en utav de få som bidrar till att jag känner så här.

Hade höjhopp idag på gympan. Jag var inte med och hoppade eftersom jag inte vågade. Och med inte vågade menar jag inte att det var för högt. Jag menar att det var för mycket folk där, som stirrar dessutom. Aah! Jag vill våga, men fan heller. Vad är problemet? Vadfan är det som ligger och nöter upp dessa känslor?

Har bestämt mig för att köpa 1 par inköp imorgon. Eller på torsdag, får se vad som hinns med. En långärmad tshirt på Gina och ett par vita bomullsleggins på Gina. Kommer passa bra med min gråa dress från spain.
På tal om spain så har vi fått en uppdatering om mormor. Skrev för någon vecka sedan om mormor som fått en kysta i bröstet. Och att de inte visste om den var ond eller god. Idag hade min moster varit på sjukhuset i Falun och där hade berättat lite om den. Det var en kysta som var ond. Alltså Cancer. Men det var en "klass 1"-kysta (utav 3 klasser) så den var inte akut. Men hon ska plocka bort den när hon kommer hem den 3 oktober.

Har plugg jag måste fixa. Sen ska jag bara chilla. Detta är min lediga dag denna vecka. Hejdå.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0