malle

Tänk att så små helt oavsiktliga saker kan får en att bli på så dåligt humör. Personen ifråga har ingen som helst aning att den gör en annan person ledsen/irriterad/arg etc. Men å andra sidan så är det tvärtom också. Det finns minimala saker som man kan bli hur glad av som helst. Ett litet pytte sms som där det står något random som "Tja! Hur är läget?" eller en liten blick som man känner inte är helt random, som inte bara swichar förbi, utan stannar ett litet tag. Med flit. Det är skönt att känna så.
Men jag blir så irriterad när jag låter sådana här pyttesaker påverka mig och mitt sätt att vara. Varför tänker man så mycket på andra och vad de har för "intensions" (kom ej på det svenska) med sina handlingar?

Arrrghhh....